De som växte fram var Svenska baptistsamfundet, Svenska missionsförbundet och Metodistkyrkan i Sverige. 1905 samlades dessa samfund till sitt första frikyrkomöte. Detta och följande frikyrkomöten blev grogrunden för ett spirande frikyrkligt enhetssträvande som ledde till bildandet av Frikyrkliga samarbetskommittén (FSK).
FSK bildades 1918 av de tre ovan nämnda samfunden. Under 1800-talet kom flera folkrörelser in i det svenska samhället, som höll på att förvandlas från bondesamhälle till industrisamhälle. I spåren av denna omvandling var folkväckelsen en av de folkrörelser som bröt fram och i opposition mot den etablerade statskyrkan bildade egna frikyrkosamfund. De som växte fram var Svenska baptistsamfundet, Svenska missionsförbundet och Metodistkyrkan i Sverige. 1905 samlades dessa samfund till sitt första frikyrkomöte. Detta och följande frikyrko-möten blev grogrunden för ett spirande frikyrkligt enhetssträvande som ledde till bildandet av Frikyrkliga samarbetskommittén (FSK). FSK bildades 1918 av de tre ovan nämnda samfunden.
Eftersom flera frikyrkosamfund tillkommit sedan FSK bildades inbjöds samtliga till det första Fria kristna riksmötet 1944. Detta ledde till att Fribaptisterna (FB), Helgelseförbundet (HF), Svenska frälsningsarmén (SFA) och Örebromissionen (ÖM) år 1947 blev medlemmar i FSK. Senare tillkom även Svenska alliansmissionen (SAM).
1963 ändrades namnet på FSK till Sveriges frikyrkoråd (SFR). Då flera frikyrkliga samfund och rörelser av olika skäl valt att inte vara med i SFR bildades 1975 De fria kristna samfundens råd, senare kallat Samråd. Detta råd blev en arbetsgrupp i nära anslutning till SFR med rätt att behandla alla SFR:s frågor av intresse för den gemenskapen. I verklig-heten blev det en sammanträdeskrävande parallellorganisation, men kanske nödvändig för ekumenikens skull. Historiskt har inte ekumenik varit en självklarhet när de olika samfunden grundades eftersom de alla vuxit fram med sin egen teologi som varit viktig att bevara.
1992, i samband med bildandet av Sveriges Kristna Råd, som bestod av lutherander, katoliker, ortodoxer och frikyrkliga, så förenades Sveriges frikyrkoråd (SFR) och Samråd i Sveriges Frikyrkosamråd, FSR. Samma år ingick SKR och FSR en samarbetsöverenskommelse om kanslisamverkan, som alltjämt gäller och innebär att de bägge kanslierna delar lokaler, ekonomisystem och arbetsplatsgemenskap.
En del av FSRs ansvarsområden har överförts till SKR då det involverar samtliga kyrkofamiljer, t.ex. kyrka – skola – arbetet och fängelse-själavården.
Medlemmar och observatörer
1992 bildades så Sveriges kristna råd (SKR) som bestod av lutheraner, katoliker, ortodoxa och frikyrkliga. De flesta av SFR:s medlemmar anslöt sig till detta, några blev observatörer. I detta nya läge bildade SFR och Samråd Sveriges frikyrkosamråd (FSR). Samma år ingick SKR och FSR en samarbetsöverenskommelse som innebar att viktiga delar av FSR:s arbetsuppgifter överfördes till SKR. Detta för att undvika dubbelarbete för att istället renodla sina ansvarsområden. För FSR blev särskilt Sjukhus-kyrkan och högskolearbetet viktiga delar i ett gott ekumeniskt samarbete.
SKR:s och FSR:s kanslier fanns i samma lokaler och hade många funktioner gemensamt vilket var en tillgång. Med tiden ifrågasattes dock det kloka i att ha två organisationer som mer och mer flätades samman genom gemensamma projekt och arbetsgrupper. Trots föresatsen att undvika dubbelarbete blev det en hel del av detta. Dessutom blev det dubbla styrelsefunktioner, dubbla remissuttalanden etcetera.
Kyrkorna tillsammans
1999 förändrades SKR:s bestämning av sitt uppdrag till att bli ”Kyrkorna tillsammans” där SKR skulle vara ett ”råd där kyrkorna ses som resurs för varandra”, en öppen ekumenisk mötesplats för kyrkorna i Sverige. I samband med detta presenterade SKR:s och FSR:s generalsekreterare en modell för integration. En huvudpunkt i detta förslag var att FSR skulle bli frikyrkofamiljen inom SKR och därmed en del av SKR. En fördel med detta system var också en förenkling av ekonomiska och administrativa frågor. Integrationen har inneburit en hög grad av samordning med kanslisamverkan och överföring av vissa fält, till exempel Kyrka-skola-arbetet. Några av FSR:s samfund valde trots sin positiva hållning att bli observatörer i SKR. Sedan 2007 är dock samtliga kyrkor och samfund medlemmar i SKR, förutom Adventistsamfundet som är observatör. Därmed har SKR en ekumenisk bredd som är världsunik.
Genom SKR har alla kyrkofamiljer upptäckt att man trots olika teologi och skilda traditioner ändå hör samman. Samtidigt har alla lämnat bidrag till den ekumeniska gemenskapen. SKR är associerad medlem i Kyrkornas världsråd och Europeiska kyrkokonferensen. Ett försök från FSR:s sida att bli observatör i European Evangelical Alliance (EEA) för att också därifrån få impulser till den ekumeniska situationen i Sverige misslyckades dock. Försöket sanktionerades av SKR:s presidium men majoriteten i EEA:s rådsmöte byggde hellre murar än broar.
Frikyrkofamiljens vandring mot ekumeniken har inte varit entydig. Somliga har bejakat ekumeniken som svar på Jesu bön om att alla ska vara ett. Andra har dröjt på stegen. Samtidigt har nog alla kommit fram till att man hör samman i gemensam kallelse att vara Guds röst i vårt land.
Ekumeniken är nu viktig för alla och oåterkallelig. Det har skapats ett ömsesidigt förtroende inom SKR och vi upptäcker att vi alla är Jesu vänner, även om uttrycksformerna kan skifta.
